lördag 12 september 2015

I´m baaaack!

Fru Infertil is back! Sorry mitt frånfälle, jag har varit under isen, eller mer specifikt:  en del av mig och mannen av mig har varit - eller ÄR - i frysen. Första IVF-behandlingen är nu avklarad, och nu är vi på ruvning! Det var helt OMÖJLIGT att blogga om denna process, jag ber så hemskt mycket om ursäkt men grejen är att det var så mycket känslor och tankar och nyheter så inte ens ett kognitivt PROFFS som Fru Infertil fick ihop alla tåtar till ett begripligt inlägg.

NU först klarar jag att sätta det som hänt på pränt...

 DETTA HAR HÄNT:

  • 13 dagar med Suprecur (nedreglerande nässpray dubbel dos tre gånger om dagen = klimakterium)
  • Ultraljud som bekräftade stendöd verksamhet i äggledarna
  • 10 dagar Gonal-f injektioner i magen, en gång om dagen, 225. 
  • Blodprov som visade bra action på äggledarna
  • Ultraljud som visade god tillväxt på äggen 
  • Ägglossningsspruta Otrivelle
  • Äggplock - 5 ägg
  • 1 ägg dog direkt
  • 4 ägg injicerades med sk mikroinjektion, för det visade sig när mannen lämnade sitt prov att de simmarna var slöa. Det har inga tidigare prover visat.
  • 2 av äggen befruktades.
  • Bägge äggen började dela sig
  • Och så på dag 2 - dagen 2, väntade vi på ett telefonsamtal som skulle komma senast kl 13, och om det INTE kommit skulle vi få åka in och sätta in ett embryo kl 15.00.
  • Ingen ringde.
  • Så för en vecka sen sattes ett embryo in! Det andra ligger i frysen.
  • Den medicin jag tar nu är progesterontabletter, Lutinus, tre gånger per dag. 


Och nu väntar vi. "Ruvar" som det kallas. And I am going crazy. Men viktigast, jag har nu klarat en hel ivf-behandling. För det är jag sjukt stolt.  Men ruvandet. För i HELVETE! U gotsa bes kiddsing me?! Det är vedervärdigt!!! Proggtabletterna ger pms-symptom, vilket i sin tur är sjukt lika graviditetssympom! Välkommen spända bröst, värkande livmoder, ilska från Dantes innersta krets. Och så inte veta om det tagit eller inte. This must be hell on earth.  Och jag är så ensam.

Ladies, I need you.



5 kommentarer:

  1. Läste igenom alla dina inlägg i våras och de hjälpte mig mycket så ville bara säga tack för det först och främst :)

    Har aldrig själv genomgått ivf (även om det kanske blir aktuellt snart) så jag kan knappt ana vad du går igenom. Jag tycker det ju är jobbigt att behöva vänta mellan äl och bim.. Men jag håller tummarna!

    SvaraRadera
  2. Hej och TACK för din kommentar, så generöst att lämna en rad... Väntan mellan äl och bim är olidlig oavsett.. Jag håller tummarna också, för oss bägge!!

    SvaraRadera
  3. Åh, heja heja! Ja, det är verkligen olidligt, helt omöjligt att inte googla och känna efter var 5e minut, men, jag håller tummarna! Mitt knep var att testa varje dag, jag blev lugnare av det av någon anledning. Kul att du skriver igen! /Åsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej hjärtat! Jag testar varje dag också, sen RD8. Idag RD11, minus, mensvärk som sjutton, bim imorgon, och hoppet dör.

      Radera
    2. Åh, nej :-(. Då håller jag tummarna för nästa lilla stjärna i frysen!

      Radera