söndag 11 oktober 2015

Månadens mensfest!

För något år sedan lanserade jag idén om en mensfest för min man. Eftersom det alltid är en sån sjuuuuk jävla sorg när mensen kommer, ville jag försöka koppla den till något positivt. Så, låt oss ha ett party, deklarerade jag! Mensen är här, HURRAAAA!

Det funkade, sådär. Årets mest patetiska party, skulle jag tillstå, där vi satt och försökte le mot varandra mellan tårarna mitt i en brakmiddag och hetsköpt fesljummen akutkyld champagne.

Hur i helsicke ska en förhålla sig till det där egentligen? Hur gör ni?

För tre veckor sedan fick bekräftat att IVF:en inte fungerat och slutade med Lutinus. (Lutinus är det progesteron ivf:are pillar upp vaginalt 2-3 ggr om dagen. I en normal cykel tillverkar kroppen eget progg, det är det hormon vissa av oss är överkänsliga mot och blir PMS-bitches-from-hell (HAND UPPRÄCKT!! ;)), och det är progget som förbered kroppen för en graviditet. När den sen märker att det inte bidde en bebis kör den ut skiten i ett härligt mensflow. Mvh Dr Infertil)   Samma kväll började blödningen.

Det var svårt för mig att veta vart jag är i cykeln och när allt skulle komma igång igen eftersom förra cykeln vart så stimulerad, men jag började med ÄL-stickor (ägglossningsstickor - ps, kolla in min Oumbärliga ordlista för de ofröbara, om det blir för mycket mumbojumbo här!) och detekterade LH-ökningen dag 12 efter blödningen startat. Det vanligaste är att mensen kommer 14 dagar efter ÄL, även om små variationer finns, så jag räknade ut att min nästa mens skulle komma som nu på tisdag.

Det gjorde den inte. Den kom med buller och bång igår kväll under min och min mans härliga datenight. Bara sådär, som på ett litet härligt surprisebesök, HAR NI FEST UTAN MIG?!?! Nä men se så kan vi ju inte ha det...

Så, med det vart den här månadens förhoppningar och drömmar redan över, som på the wink of an eye, och jag kan stolt räkna ihop föregående cykel till nätta 23 dagar. Det är all time low, så jag antar att kroppen fick sig en liten knäpp efter alla hormoner.

Men så det POSITIVA då? Eftersom vi infertila är proffs på att se the silver lining är det väl klart att det finns något att fira också? Jajedå. Nu är det dags för FET, Frozen Embryo Transfer. Vi fick två embryon av IVF:en. Ett som sattes in direkt, och så ett som ligger och väntar på oss i frysen.

Nu börjar alltså jakten på ägglossningsstickan igen, och vid nästa utslag kommer vi få genomlida det härliga upptiningsväntandet... Mmmm ni förstår det är ingen HEJD på spänningsmomenten i IVF:er! Det är underlag för vilken actionrulle som helst!

Såhär, när jag får utslag på stickan ska jag ringa kliniken som då bereder akuttid för mig för isättning av det tre dagar senare. Embryot är 2 dagar i frysen, och ska sättas in i min kropp tre dagar efter ägglossningen, så vi hamnar i fas, lilla Snödroppen och jag. MEN, här kommer det riiiiktigt mumsiga förstår ni, de märker bara om embryot överlevt upptiningen SAMMA DAG, av naturliga skäl.

Om det INTE klarat upptiningen så ringer de mig, med cirka två timmars varsel.  Om det klarat upptiningen, så ringer inte telefonen alls, och jag kan åka dit. Så, jag ska återgå till tonårens dagar, ni vet när en satt vid telefonen och testade om den verkligen funkade, bad en vän ringa för att se om det gick fram, i väntan på att det där spanet skulle ringa och dejta en. Fast omvänt då. Jag ska vänta på en telefon som med förhoppning INTE ringer. Och sen ska jag inleda tvåveckorsväntan till graviditetstestet, vilket gjorde mig HELT crazybananas sistgång. Och om det inte fungerar.... så är det back to ruta ett och börja om med en ny IVF-behandling. Nummer två av de tre vi får.

Så, det är vad månadens mensfest innebär för mig. Vad innebär den för er?

5 kommentarer:

  1. Den där jävla mensen, min kom också igår helt utan förvarning, 11 dagar efter äl.. lite väl tidigt. Jag har blivit så knäpp att jag inte ens vågar dricka alkohol mellan mens och äl för jag tänker att kanske kanske kommer det minska våra chanser, om än så bara med någon promille så är det ju ändå en promille på vår sida. Knäpp var ordet ja. Så ingen mensfest här, däremot brukar det bli en del tv-serie mys med mannen tillsammans med sötsaker för va fan, att leva nyttigt är mitt minsta bekymmer just första mensdagen.

    Håller alla tummar för din lilla snödroppe!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men jävla mensjävel! We hatz it!! Tycker dock inte att du låter knäpp, alls. Det är ju helt rationellt i en irrationell situation, att försöka förbättra oddsen för att ta sig ur skitsituationen en är i... Sen att det inte har nån betydelse i egentlig mening, spelar mindre roll, allt som får det att kännas bättre för just dig, är ju per definition bra. Även sötsaker!!!!

      Radera
  2. Åh fru Infertil! Tack för att du har en blogg, jag läser den eftersom du är så förbannat bra på att skriva. Ser ändå fram emot när bloggen inom kort blir till en annan sorts blogg. Det kommer bli ett riktigt Hollywood ending, glädjetårarna kommer att spruta både här och där! Jippi! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh Anonym! Visste jag blott ditt namn skulle jag sjunga dig en serenad rakt ur mitt hjärtas glädje över detta genomgoa meddelande!!! U and me both ser fram emot en annan sorts blogg. My dear, u and me both... :*

      Radera
  3. Töser! Planera för Mensfesten del 2: Återkomsten. Tid:om ca 10-14 månader. Meny: blodkorv, champagne, choklad. Pausunderhållning: frigörande dans. Blir grymt!

    SvaraRadera