fredag 11 november 2016

To test, or not to test?

Jag gör det. Jag kör på. Jag kastar mig rakt ut. Fru Infertils IVF-skola tar sig nu an TESTANDET.

Ja, herregud... Vart ska jag börja?? Testandet är det enda -  och absolut viktigaste såklart  - som återstår i min ivf nu. Testandet är liksom kronjuvelen i varje ivf:ares behandling, eller barnlösas cykler överlag, förstås. Det finns en VÄÄÄÄLDANS massa åsikter och tyckandet och spekulationer i testvärlden också, precis som på alla andra områden i ivf-världen, så detta område är rakt inte förskonat. Låt mig först reda ut lite formalia, så vi alla är på samma ruta to begin with.

Såhärva, efter äggplock (alternativt ägglossning, det är ju samma sak, remember) görs i den bästa av världar en återföring av ett befruktat embryo (det sker i ett labb istället för i äggledaren) och på dag 2 alternativt dag 5 ska embryot återföras till ivf:aren och det sätts då smack på plats i livmodern. (Alltså på den plats där vårt parallella äggledarembryo är på väg.) Bägge skola de och måsta de implanteras, all on their own. Gör de inte det, mensas hela härligheten ut ca 10 dagar senare. Om de implanteras, dvs bäddar sig in i slemhinnan, kommer det inom väldigt kort utsöndra hcg, vilket kan uppmätas i urinen som tidigast ett par dagar efter.

Så, när ska man då ta det där förbannade graviditetstestet? Ja, om det tvistar de lärde, det går lätt att konstatera. När tar helt vanliga preggoförsökande sina graviditetstest? När tog du, om du är preggo? Höll du på att dividera med dig själv om att du skulle "härda ut" innan du fick testa? För så hålls det  på en hel del i ivf-världen. 

Kliniken sätter nämligen en så kallad "testdag" (eller som vi ivfare kallar det "officiell testdag" eftersom vi inte alltid efterföljer den). Det är dagen de tycker det gått tillräckligt länge för att undvika eventuella falska negativa/falska positiva (kemiska - mer om detta nedan) och det är dagen de vill att man ringer in och säger resultatet, så de antingen kan planera in ett VUL eller planera in nästa behandling. Eller i mitt fall, kiss (no pun intended) and byeeeee.... Testdagen ligger nästan alltid som allra minst 18 dagar efter äggplocket, dvs bim +4 där bim = två veckor efter äggplock. Så räknar ju de flesta, eller hur, två veckor efter ägglossning kommer mensen och gör den inte det är jag kanske preggo så då testar jag. Är jag asnyfiken kanske jag rentav testar en eller ett par dagar innan för de flesta graviditetstest på marknaden kan ju detektera väldigt låga nivåer av hcg. Från 4 dagar innan förväntad mens hittar ClearBlue Digital fler graviditeter än den missar. 3 dagar innan hittar den hela 90 procent!

Men, i stora delar av ttc-communityt finns en norm om att man ska "hålla ut". ÅH NEJ HELA 16 DAGAR KVAR TILL TESTDAG HUR SKA JAG HÅLLA UT????" Men... du måste inte hålla ut. Du väljer helt själv om du vill hålla ut eller inte. Jag lägger inga värderingar i vad man vill göra, folk är så olika, en del föredrar att få veta via mens att försöket inte gått, de vill leva i tron att de är gravida tills mensen överbevisar dem. (Under en stimulerad ivf kan det bli en jobbig historia eftersom Lutinus ofta försenar mensen). En del andra, som jag, kan inte tänka mig nåt värre än att plötsligt få mens, jag vill "kontrollera" min besvikelse och sorg och vara i mitt eget hem. Jag planerar så gott det går. Oavsett vad man föredrar så tycker jag iaf det är onödigt att betrakta testdagen som ett tvång, att tvinga sig själv att vänta om man inte vill. Det är en dag kliniken satt för sina rullar och kan vara en trygghet för den som testar, att veta att OK det som visas den dagen, det gäller. Det är alltså en rekommendation, men det är lika ok att följa den rekommendationen som att inte göra det. Vi är vuxna, vi får göra som vi vill :)

Som idag, är det för mig 10 dagar sedan ägglossning. Clearblue hittar strax över hälften av graviditeterna idag, så om jag inte får ett utslag är det ingen panik. Imorgon, på bim -3, blir det dock mycket mer av en rysare... Men, det funkar bra för mig, jag vill ha det såhär, jag har förberett mig, jag jobbar hemifrån, jag har utrymme för både sorg och hopp i helgen. Och så fort det kan anas hcg i min kropp, vill jag veta det. Jag har till och med införskaffat ännu känsligare stickor än normalt.

Så, vad är nackdelen med att testa tidigt då, whats to loose? Ptja, förutom att det kan visa negativt fast det egentligen är positivt och man kan ta ut en förlust i förskott (det är ju inte fool proof - jag vet att det finns dem som får utslag först typ dagen innan bebisen kommer ut etc, ni behöver inte skälla på mig i kommentarsfältet, klart det finns dem  som får hcg-utslag senare eller, om väldigt ovanligt - inte alls!) så kan man tyvärr också vara med om en så kallad kemisk graviditet. Det innebär att embryot påbörjar implantation och hcg i små mängder börjar sippra ut i systemet, men så avstannar det plötsligt innan implantationen är färdigställd och det blir alltså inte en graviditet. Däremot har urinen hunnit plocka upp den låga halten, och du kan få svaga streck i ett par dagar, kanske rentav ökar strecket i någon dag, för att sedan försvinna. Det hände mig i februari, efter min andra ivf-behandling. Jag fick utslag fyra dagar innan förväntad mens. Väldigt väldigt svaga, knappt synliga streck. Dagen innan förväntad mens hände det underbara slutligen. Clearblue Digital utropade GRAVID 1-2 veckor!

Dagen efter the bastard didnt wanna tell me shit m-f*cker. Så, jag hade alltså en så kallad kemisk graviditet. Jag hann förstås ringa mamma och gråta och surfa vagga. Så starkt är längtan. Jag utropade segern direkt. För fan efter allt denna skit kan jag väl för fan inte gå och räkna med missfall. Som ett mantra upprepade jag det där dygnet "majoriteten av alla streck blir bebis. Majoriteten av alla streck blir bebis".

Jag känner många vid det här laget som försöker bli gravida (vinkvink alla instavänner!! KYSS!) och den vägen har jag sett alla möjliga varianter av testande. Allt från poas addicts such as my self (Pee On A Stick-addicts) till dem som testar tidigast på testdag, hellre ännu senare, om inte mensen har kommit före dess. Och jag vill bara säga till er alla att ni är okej precis varenda en av er och slutligen:

May the lines be ever in your favor. <3

Med detta tar också Fru Infertils IVF-skola slut. Jag har inget mer att lära er när det gäller ivf:ande. Det kommer att komma ett samlingsinlägg där jag raddar upp alla inlägg ur skolan på raken så ni enklare kan läsa från början till slut, eftersom vi här börjar i slutet så att säga, och nytillkomna läsare måste bli jätteförvirrade.


Och så en annan sak. Jag har ännu inte bestämt mig för när jag kommer att berätta om mitt testresultat här i denna blogg. Kanske på testdag. Kanske förr. Kanske - om det gått vägen - först efter någon milstolpe lyckats. Kanske skriver jag aldrig mer. Kanske misslyckas vi och jag köper ett trepack ivf:er och vi börjar om från början och jag bloggar som aldrig förr. Jag vet inte, just nu. Men så vet ni iaf <3

7 kommentarer:

  1. Dina beslut eller resultat påverkar inte min stora beundran för dig. Tänker på dig idag och håller tummarna för succé. Kramar!

    SvaraRadera
  2. Mycket bra beskrivet! Jag har faktiskt på något sätt känt mig dålig för att jag testat tidigt. Och tycker även att kliniken låter lite anklagande när man säger att man faktiskt fick ett plus på dag 12. Du har helt rätt, man får göra som man vill. Jag tycker det är värt att testa tidigt, för jag blir ändå gladare av ett plus som sen blir minus istället för chocken av blod och smärta. Tack för att du skriver så bra!

    SvaraRadera
  3. Håller tummarna så himla mycket för din/er skull. Stor kram! (har varit med om både kemisk graviditet och den nu äntligen lyckade varianten... )

    SvaraRadera
  4. Stort och starkt lycka till!

    SvaraRadera
  5. Du är så sjukt bra, stark och inspirerande <3 på så många sätt hoppas jag att ni lyckas nu med er 5 insättning. Jag hoppas också, oavsett hur det går att du fortsätter blogga!
    Jag vill också som en liten kommentar till testandet säga att för vissa, som för mig, aldrig hinner komma till testande då mensen lyckas bryta ut inte en endaste liten dag för sent och jag har fått mensen hela 6 dagar före officiell testdag båda gångerna. Det är som att hormonerna inte tar alls och besvikelsen är lika bedövande varje gång. Och kliniken tvingar mig ju alltid att testa någon/några dagar senare bara för att liksom vara helt säker. Jag har därför aldrig hunnit testa innan jag vetat svaret men tyvärr lever hoppet ändå ända tills testet visar blankt nej.

    Heja dig, din man och ert embryo 😘

    SvaraRadera
  6. Tack för att du delat med dig av din tredje IVF! Vi är inte där än och vet inte om/när vi kommer hamna där heller, men oavsett så är jag tacksam för att ha fått följa med. Det ökar förståelsen! Och DET är alltid bra, att kunna förstå lite bättre <3

    Hejar på er! <3

    SvaraRadera
  7. Men alltså what a cliffhanger�� när du är redo för att berätta så gör du kanske det��Jag håller fortsatt tummarna✊✊������

    SvaraRadera